Min tillvaro som upcoming författare, är inte helt okomplicerad. Ibland krockar kreativa perioder med uppdrag som jag åtagit mig. Mitt ibland sökande i forntida adelskalendern efter ättelängder, kan jag ställas inför det faktum att snart är det dags att stå inför en publik och hålla föredrag om stress…
Ena dagen sitter jag molallena på min kammare och fantiserar över medeltiden för att dagen efter, försöka roa och förmedla hjärnans utveckling och hennes makt över vårt beteende. Detta kräver givetvis en stor bit koncentration och fokusering, att jag inte snubblar på orden och börjar prata om biltog och horklut när jag äntrar scenen.
Det är ett privilegium att få arbeta med två så totalt olika sysselsättningar, den ena ensam och introvert och den andra extremt extrovert, och i viss mån exhibitionistisk. Utan det energiflöde som jag får när jag möter mina kunder vore livet tomt och innehållslöst. Och kanhända skulle jag torka igen och inte orka skriva ett enda ord, där jag sitter ensam på min kammar.
Biltog (=fredslös) var det grövsta straffet under medeltiden, då blev man fredslös över hela riket och vem som helst kunde döda den straffade, det var bara män som kunde dömas till detta.
Horklut, alla gifta kvinnor under medeltiden måste dölja sitt hår genom en klut, de kvinnor som hade haft sexuellt umgänge utanför äktenskapet, och/eller fött ett utomäktenskapligt barn satte de på horklut, som oftast var röd och gav alla rätten att bespotta henne.
