Har äntligen fått besked, det finns en yrkeskår som har enormt stor arbetsbörda, ja näst intill omänsklig, redaktörer på bokförlag. Orsaken är denna anhopning av manus som skickas in till dem.
Det är många, inklusive jag själv som när på en dröm att få bi Författare och utgiven av ett förlag. När frågan ställs om vilket drömyrke har du? Är svaret väldigt ofta just författare.
Denna stora förhoppning medför självklart att förlagen dränks av manus från amatörer.
Nästan alla bokförlag har en hemsida, där får man information om hur de önskar få manuset insänt, vilket format etc. Där skriver de att de inte kan ge personliga omdömen om just ditt manus, att om man vill ha det returnerat måste man skicka med ett frankerat brev, och slutligen det kommer ta tid innan besked kan ges.
Igår fick jag ett svar, och påstå att det har tagit tid är lite av ett understatement, det tog 14 månader. Först tänkte jag; oj vad fort de svarar, i tron att det gällde min medeltidsroman. När jag sedan läser mejlet inser jag att det är det första av mina manus som jag skickat in… ”Alldeles normala människor” som jag skrev sommaren 2010. Ganska mycket vatten har runnit under broarna sedan dess: ytterligare en fullbordad roman, fortsättningen av den, del II och slutligen en modern relationsdrama som även den börjar närma sig 200 sidor.
Så här skrev förlaget;
Hej Maria!För en evighet sedan skickade du ett manus till oss, och vi ber tusen gånger om ursäkt för att vi dröjt så länge med att svara. Vi är ett litet förlag och får fler manus än vi kan hantera i nuläget, det är ingen ursäkt men en förklaring.
För tillfället har vi inte utrymme för några nya utgivningar, så vi måste tyvärr tacka nej till ditt manus.
Återigen, förlåt för den långa väntetiden och lycka till med ditt fortsatta skrivande!
Med vänlig hälsning,
Xxxxxx Xxxx, förlagsassistent
FÖRLAG
Brevet är mycket vänligt skrivet, och ja, jag förlåter dem, och tänker att det måste vara tungt att vara förlagsredaktör.
Tålamod, tålamod Maria, är en dygd!
