Snart är min senaste Klim-lit bok här! Hur kul som helst och lika nervpirrande som vanligt (det verkar som man aldrig vänjer sig). Inför den här boken har jag - äntligen - fått idka etnologiska fältstudier på ett kulturfenomen = Hipsters. Och det säger jag, det har varit ett sant nöje!
Jag fortsätter på samma koncept; böcker som handlar om kvinnor som befinner
sig i klimakteriet. Där jag på ett lättsamt sätt tar upp ett allvarligt ämne: Fysiska
tillkortakommande på grund av hormonella förändringar, ensamhet och
känsla av utanförskap, och om hur tankens kraft kan förändra
självbilden.
Presentation av boken:
Kulturtant möter hipster.
Upphör möjligheten till
transformering, bara för att man passerat en viss ålder?
Är det okej att sikta högt? Och
är allt som gnistrar stjärnor?
I Hornstull har det mesta
förändrats; affärer, barer, restauranger och nya invånare har flyttat in, och plötsligt ställs gamla Södermalmsbor,
inför ett nytt begrepp; hipster.
Viola är en medelålders,
ensamstående kvinna som tröttnat på one-nightstand, ensamhet och istället
börjar målmedvetet arbeta på att fånga en man. Och hon har hittat sitt ögongodis,
en lätt överårig hipster.
Framgångskonceptet är hennes
kokkonst, där hon är något utöver det normala, och han kan inte laga mat –
trots att han är hipster – vad kan bli fel?
Boken innehåller mycket mat (speciellt husmanskost och
långkok), recepten finns i slutet av
boken.