Äntligen! Äntligen är mitt manus/roman avslutad – ja så till
vida att berättelsen har nått sitt slut, jag har knutit ihop säcken. Har nu
skrivit ut den och ska nu läsa den från första sista sidan (453 blad) för att
kontrollera fel och brister. Sedan åker den iväg för korrektur, och när
vi alla är nöjda är det dags för den stora plågan – lämna över den till
förlaget! Det är bland det värsta jag vet, man blir bedömd, synad in i varenda en av kroppens porer. Rena rama baddräkts-catwalken, det känns förnedrande. Mitt barn, mitt alster som jag kreerat ut ur mitt innersta – det kanske
inte duger.
Och inte nog med det, mina hjältar, följeslagare under en lång tid
tar jag farväl av, bara så där.
Det känns väldigt ensamt, jag är övergiven!
