En ny Klim-Lit roman

Resan går vidare! Ett nytt manus är färdigt, och iväg skickat för korrekturläsning. Några för mig närstående personer ska nu nagelfara texten och därefter ge mig feedback. Därnäst, efter korrigeringar, måste jag släppa på kontrollen, då förlaget tar över. Nu får jag hoppas på att vägen fram till tryckning inte är krokig, utan rak som en autostrada!

SNART ÄR DEN HÄR!!

Handlingen: Birgit Johansson går i samma fotspår dag ut och dag in. Livet är grått, hon är grå och hon börjar alltmer resignera och acceptera den påtvingade ensamheten. Det är enbart romantiska filmer och böcker som får henne att leva upp, om än bara för stunden. Hon längtar efter att få bli älskad och ge kärlek, och inte vara osynlig. En natt drömmer hon att hon egentligen är någon helt annan än den hon trott sig vara; hon är egentligen fransyska. Det blir starten på en resa, som förändrar det mesta av hennes tidigare innehållslösa, medelålders liv Hon släpper sargen och ger sig ut på helt okända marker. Plötsligt vågar hon leva ut och fånga impulserna som ständigt passerar framför ögonen. 

          Länge leve tanten – Viva la tante!

Klim-Lit: Det finns en uppsjö av böcker som skriver om den unga vilsna kvinnan, som söker identitet och kärlek, s.k. Chick-lit romaner. Men något motsvarande finns inte för tanten-damen-mogna kvinnan, och då är det ändå de som troligen läser mest böcker i vårt land (kanske i hela världen). Ett namn som passar för genren om den moderna medelålders kvinnan som oftast har ett mer aktivt liv än enbart virka dukar är Klim-lit (klimakterie-litteratur).

Målet med mitt författarskap: Jag vill helst skriva böcker som behandlar kvinnor som befinner sig i klimakteriet, litteratur som jag upplever saknas. Har skapat ett namn för genren Klim-Lit, som på ett lättsamt sätt tar upp ett allvarligt ämne: Fysiska tillkorta kommande på grund av hormonella förändringar, samt ensamhet och känslan av utanförskap. Jag har en förkärlek att skriva om, hur vår självbild påverkas av våra tankar. I min förra bok: Ett olidligt tillstånd, belyste jag hur ett hjärnspöke förvandlade en helt normal person, till en besatt, sjuk individ. I Birgit Johanssons dagbok – Ingen människa är en ö, utgår jag från motsatsen, en person med en väldigt negativ självbild, får genom tankens kraft, positiva förändringar av sitt liv.

Boken släpps  i slutet av juni, men den går redan idag att beställa på: http://www.idusforlag.se/birgit_johanssons_dagbok
 

Det är mycket nu!

Det är många bollar i luften nu; tur att jag begåvats med en stor simultanförmåga. Förutom att amatörodlaren i mig kräver extra mycket arbetsinsats under den här årstiden, så är den ändå av underordnad roll i jämförelse med mitt skrivande.

Håller på med tre (3) olika böcker för stunden.

Huvuduppgiften är klim-lit romanen ”Birgit Johanssons dagbok – Ingen människa är en ö”, som är i slutfasen innan den ligger hos bokhandlarna. Har ett samarbete, på daglig basis med en underbar grafiker; Sandra som kreerar det ena omslaget efter det andra, sätter texten och väljer fonter, som jag sedan ska ge min åsikt över. Det där med omslag är väldigt omständligt och svårt; det är ju faktiskt det som ska dra läsare till sig. När boken släpps ska jag delta i att marknadsföra den, och det är något som jag verkligen behöver hjälp med!  

Sedan håller jag på med min medeltidsroman, som kommit tillbaka från korrekturläsning – tack Laila! Hon hade bra synpunkter, som kräver ytterligare arbetsinsatser. Utöver att jag åter ska gå in i medeltidens era, håller jag även på att skriva på en ny klim-lit roman; arbetsnamnet är ”Viola Andersson”. Nu gäller det att hålla tungan rätt i mun, tänk om Violas funderingar plötsligt hamnar hos någon av kämparna som strider för drottning Margareta, eller om Albrekt av Mecklenburg plötsligt blir en hipster på kniv-söder...

Baddräkts-casting!

Äntligen! Äntligen är mitt manus/roman avslutad – ja så till vida att berättelsen har nått sitt slut, jag har knutit ihop säcken. Har nu skrivit ut den och ska nu läsa den från första sista sidan (453 blad) för att kontrollera fel och brister. Sedan åker den iväg för korrektur, och när vi alla är nöjda är det dags för den stora plågan – lämna över den till förlaget! Det är bland det värsta jag vet, man blir bedömd, synad in i varenda en av kroppens porer. Rena rama baddräkts-catwalken, det känns förnedrande. Mitt barn, mitt alster som jag kreerat ut ur mitt innersta – det kanske inte duger.

Och inte nog med det, mina hjältar, följeslagare under en lång tid tar jag farväl av, bara så där.

Det känns väldigt ensamt, jag är övergiven!

Inspiration

Även författare, egna företagare måste få koppla av lite. Sitter du hemma på din kammare flyter gärna vardagliga bestyr, fritids intressen och arbetet ihop till en enda diffus massa. Då måste man ta sig i kragen och lämna datorn, diskmaskinen, dammsugaren, spisen, och ge sig hän något annat – för min del är det något väldigt naturnära; odling!

Idag har jag vandrat runt bland trädgårdar, blomsteruppsättningar, buskar och gräsklippare. Jag har varit på trädgårdsmässan! Inspirationen flödar, men inte att åter kasta mig över mitt manus, nej att få stoppa händerna i myllan; och ute snö-regnar det...